Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av. .

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa Sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av Sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, Sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

En anmärkningsvärd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten är att de förra i avsevärd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats ställs frågan om man genom att införa Sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nå ett resultat som i högre grad överensstämmer med den verkliga nivån. Det kan sägas vara möjligt att inlemma Sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan är svår att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begränsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell där stigmatisering inträder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det är dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bättre förklaringskapacitet.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang.

Genom åtta personers uttrycksfulla skildringar kring uppväxt i Nicaragua presenteras och problematiseras, i denna kvalitativa undersökning, olika normer kring manlighet och sexualitet som figurerar i den nicaraguanska kontexten. Dessa normer har kategoriserats utifrån fyra sociala sammanhang, nämligen: familjen, grannskapet, skolan och fritiden vilket på ett lättöverskådligt sätt synliggör den process vari dessa normer konstrueras, regleras, reproduceras och utmanas, liksom hur normerna präglar manligt identitetsskapande i Nicaragua..

Detta examensarbete har fokuserat på vilka normer som finns i åtta likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten är en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller återskapa normer i verksamheterna. Utifrån Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna är i sin helhet antingen det ena eller det andra. Förändringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen. Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.